onsdag 20 juni 2012

Sluta lyssna på kroppen! Den ljuger!

Gårdagens inlägg handlade om att jag hade en dag i trötthetens och seghetens tecken. Det sista jag hade på min önskelista var att träna. Ni trogna läsare vet ju att jag tränar efter ett specifikt program som skall få mig att springa milen på en bättre tid än vad jag gör idag. Gårdagens träningsplan löd: 10 km backintervaller. Backintervaller. Man kan gråta för mindre. Enligt mig är just intervaller i backe något av det grisigaste man kan göra i träningssammanhang. Nöff nöff liksom. Igår var jag lika sugen på backintervaller som att gnugga in tvättmedel i ögonen eller steka kotletter av min egen röv. Men eftersom jag har en disciplinförmåga av stål och dessutom en släng av asbergers light (min egen teori) så tog jag mig i kragen och gav mig ut på min planerade träningsrunda. Efter 20 m så visste jag varför jag under dagen varit så seg/trött. Det var ju det här jag behövde. Springa. Min kropp var i behov av en dos svett och endorfinkalas. Mitt knark. Jag sprang upp och ner i en backe och flåsade som en brunstig älg och var bara så lycklig. Samtidigt som jag sprang så passerade diverse tankar i mitt medvetande. De handlade om "att lyssna på kroppen". Jag tycker ofta att diverse "hälsoexperter" ger rådet att man ska lyssna på sin kropp i träningssammanhang och gällande kost. Att man ska vila om kroppen ger dessa signaler. Jag säger bull shit. Människan är av naturen lat. Vi är latmaskar som rent instinktivt är programmerade för att överleva- vi dras mot sött och fett och älskar att lata oss.
I vissa sällsynta fall ska vi absolut lyssna på kroppen (t.ex. om vi råkat bryta både armar och ben i kroppen). Men jag lovar att 6 dagar i veckan hos medelsvensson så signalerar kroppen att den allra mest vill ligga på soffan och äta glass och praliner. Men jag kan garantera dig att om du suttit på ett kontor/studerat/eller utfört annat jobb av västerländsk typ så behöver din kropp absolut inte ligga på soffan och ta igen sig. Den behöver svettas. Den längtar efter att svettas.
Jag har följade knep för att komma runt och överlista min kropps "lata-sig-signaler". OM min kropp säger att den vill vila (det händer dock tack och lov extremt sällan i just mitt fall..). Då struntar jag i att tänka och att känner efter och bara GÖR. Jag provar att träna ändå- fast jag lovar mig själv att om kroppen efter 5-10 minuters aktivitet fortfarande säger att den är trött och längtar efter vila- Då väljer jag att ödmjukt lyssa på kroppen, gå hem och slänga mig på sofflocket med en rejäl bytta chokladglass. Men 99 % av gångerna så signalerar inte kroppen att den vill vila- kroppen säger "Ge mig meeeer. MEEER".
Det är betydligt farligare för vår hälsa att röra på oss för lite jämfört med för mycket. Om du inte har en allvarlig skada, migrän eller feber så vill din kropp träna- oavsett vad den och latmasken säger till dig.
Idag har vi haft privelegiet att umgås med Cissi och Elias igen, två dagar på rad! Här ser ni Kaspian som är redo att hugga in på dagens mellis

Vi har ätit upp ett antal liter jordgubbar med vaniljglass och grädde på.. Det bästa jag vet!

Då kidsen blev FÖR intensiva tackade vi Gud för Disney...


Cars = mammor-får-andas-och-fika-ifred-paus.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar