tisdag 31 januari 2012

Assistent (typ slav) sökes!!

Jag har tidigare levt i en värld där jag trodde att vi tvättade VÄLDIGT mycket. Med två skitiga ettåringar blir det snabbt stora högar av tvätt och vår tvättmaskin går varm vareviga dag. Men nu är jag bevisad motsatsen. För OMG vad man måste tvätta med två förskolebarn. Det är faktiskt helt stört. Jag har fyllt på extrakläderna i tre omgångar redan och smutstvätten keeps coming! Därav:
Sökes: Tvättassistent. Typ slav. Med min feta månadsinkomst kan jag betala dig 10 kr i timman (svart). Kanske 12,50 kr om du har fina referenser. Men då ingår fika och högklassigt sällskap i form av mig. 
Jag som trodde att jag skulle få fritid om kvällarna nu när kidsen är på förskolan.. Jag hade FEL. Fel, fel, fel. För nu tillbringar jag all min tid i tvättstugan. Jag tvättar, tvättar, torktumlar, fyller på sköljmedel, viker och håller på..
Detta är INTE 2 veckors tvätt för twinsen. Det är 2 DAGAR!
Att de har rännskita kan kanske påverka lite iof..



Vårkänslor!

Kolla vilken underbart vacker bukett som Cissi hade med sig i lördags då hon + familj var här på tapaskväll.

Jag får vårkänslor i hjärtat av att titta och lukta på den. Vardagslyx och lyckokälla!
Hej!
Vinter och iskallt ute men jag har vår i hjärtat. Har precis lämnat twinsen på dagis och jag kan konstatera att jag trots mina tidigare rädslor och farhågor är såå NÖJD med förskolan. Pedagogerna är fantastiska. Trygga, gulliga och engagerade. Och trots att det numera går 15 barn på avdelningen så är det alltid lugnt- de flesta går korta dagar och deltid så jag har aldrig sett fler än 5 barn samtidigt i lokalen. De har verkligen en jättemysig och trevlig atmosfär. Twinsen bara springer rakt in och skriker av glädje och viftar med armarna varje morgon. Det är skönt att verkligen kunna njuta helhjärtat av sin barnlediga tid och slippa dåligt samvete. Nej, nu måste jag ta tag i mitt liv och mina punkter på dagens to-do list.

måndag 30 januari 2012

WIHOOO!

Familjen Annorlunda! Äntligen! Måndagskvällen är räddad!!

Sconesfavoriter utan kladd. Plus ickefettbildande!

Ni som läste inlägget igår ang bakbryderier (alltså om bakning, inte om min bak hade vuxit efter allt frosseri i chokladsås).  Robert ville ha semlor extra allt och jag röstade på dinkelscones (eftersom jag inte ville att bakningen skulle sätta sig på baken). Eftersom Robert inte hade några som helst planer på att faktiskt närma sig en bunke, en slev eller en  ugn så blev det ju naturligtvis inte så svårt att välja. Jag vann. Som alltid. Jag har absolut inga ambitioner om att vara en mat- och bakblogg. Men faktum är att jag faktiskt tycker att det är ganska kul. Framför allt att äta maten. Bakning är kul ibland. Ganska sällan. Sedan vi blev med twins har frekvensen av baktimmar sjunkit rejält. Anledningen är att kvoten av städ, dammsugning och disktrasetorkning snabbt blir överfull med två smutsframkallande twins i huset. Och eftersom bakning också innebär mjöl = stökigt = städning så brukar jag inte känna mig så värst motiverad. Men scones, det är ett undantag. Vet ni varför? Man behöver inte hålla på med jäst och jäsning och knådning och sådant jobbigt trams. Man bara slafsar ihop allt- klickar på en form och skjuts in i ugnen. Nästan inget kladd och stök. Me like.
Dessutom är mitt (som jag snott från Ica) sconesrecept världens bästa. För det första för att de är så goda. För det andra för att de är så enkla att göra (helt kladdfritt- I promise!). Och för det sista så är de faktiskt nyttiga och icke-fettbildande. Långsamma kolhydrater, mycket protein och lite fett så att man håller sig mätt och glad länge. Så om man har lust kan man äta åtta stycken med extra smör och ost utan att bekymra sig över att eventuellt tvingas simma i vassen. Ingen risk.
Till och med min man som vanligtvis avskyr det mesta som heter "nyttigt", "fiberrikt", "fettsnålt" och "hälsosamt". Till och med en kinkig en som Robert älskar dessa och tycker att de är fluffiga och härliga.
Ok, beredda för här kommer receptet: (Från Ica.se)

Ingredienser

Gör så här

  1. Sätt ugnen på 225°C.
  2. Blanda alla torra ingredienser. Rör ihop kesella, mjölk, smör och ägg. Tillsätt det i mjölkblandningen.
  3. Dinkelscones
    MUMS!!! 
  4. Klicka ut smeten i bullformar. Grädda i mitten av ugnen 8-10 minuter.


Jag brukar använda en muffinsform som jag smörar lite. Det blir toppen. Dessa scones blir ganska små så man kan äta många med gott samvete. Jag brukar ha Philadelfiaost, marmelad och ost på. Men smör och ost är också finfint!
Titta här så nöjda och belåtna jag. Linda och Henke är efter vårt sconesfikande!





Allergi?

Hej! Sedan twinsen började förskolan har deras små tjockismagar inte varit sig lika. Inga detaljer men vårt blöjförbrukning har iaf fördubblats. Vi måste till och med handskas med dessa akuta, brunfärgade problem nattetid. Varje natt. Och så ett par hundra gånger om dagen. Jag som oftast inte är så nojjig tänkte först att det nog var helt normalt, lite stressmage kanske? Men det går inte över. Barnen mår super i övrigt och älskar sin förskola. Vi har provat att utesluta alla mjölkprudukter samt byta välling till en med mindre fullkorn. Resultat likamed noll. Nu vill förskolan att vi kontaktar BVC för att undersöka om de är allergiska mot något. Så det ska jag naturligtvis göra. Jag är spyless på blöjbyten som dessutom ofta innebär sanering av både rygg och outfit. Och hur trötta Kaspian och Alvina är på detta vågar jag knappt tänka på. Stackare! Jag tycker dock att det är konstigt att deras magar plötsligt blivit kajko trots att vi inte bytt matvanor..

söndag 29 januari 2012

Slappisdag! Ljuvligt!

Gårdagens fika och playdejt. Här med världens sötaste Junia


Är inte pajen klar snart??

Lennon 5 mån har en kalufs som gör de flesta gröna av avund!

Kaspian lekte och hade så roligt! Barn är alltid så lättsamma och nöjda då man är ute på byn!
Hej! 
Idag är det söndag och vi har inga planer alls. Så skönt! 
Det enda på agendan är att Mariell, Linda och Henke kommer hit på fika. Så dagens största bryderier är vad vi ska hitta på för fika. Jag som tycker att vi frossat i onyttigheter i dagarna två (glass med chokladsås, choklad, godis, äppelpaj, rött vin, vitt vin, massor av smarrig mat) tycker att vi ska baka dinkelscones och vara hälsosamma. Robert tycker vi ska baka semlor med extra mandelmassa och grädde. Jag tycker att det är härligt och hälsosamt för själen att äta onyttigt lite då och då. Vi som dessutom älskar att träna båda två har ju privilegiet att vi kan proppa i oss det mesta utan att det fastnar. Men ändå, det är ju gott med nyttigheter som dinkelscones också. Vi får väl se vem som kan argumentera bäst huruvida det blir nyttigt eller onyttigt fika i eftermiddag... Kanske både ock?
Det blir inte någon mer spännande rapportering än så från fam Vilahamn denna dag. 

Dessa två underbara människor kommer hit om ett par timmar. Fast idag blir det inget pizzabak. 

Och världens bästa hund Bosse ska vi också få träffa. Kul för twinsen. Jobbigt för Bosse. 



lördag 28 januari 2012

Fika och tapas

Hej! God Lördag! Idag är vi alla lediga! Lyxigt! Här kommer ett ganska meningslöst inlägg. Men ändå. Dagens planer består av fikadejt hemma hos Erik och Angelic samt deras små juveler Junia och Lennon. Därefter blir det utflykt och storhandling på COOP och kvällen kommer att avrundas med Tapaskväll då vi bjudit in Cecilia, Daniel och Elias. Nu måste vi åka.

Fikasugen tös

Ser inte så värst exalterad ut.

Det är ju numera snö här i gbg. Vi har ingen snöskyffel utan  har lite hafsigt sopat lite på snön..
Det har resulterat i en egen skridskobana/isgata. Typiskt oss. 

Alvina har bra balans som tur är..

Sportlov!!

Snart är vi här!
Hej! Jag antar att det inte undgått någon att vi tycker om att resa. Jättemycket. Twinsen också. Om två veckor åker vi på sportlov till Cypern! Sååå härligt! Det blir kanske ingen sol- och bad-semester, utan mer en social familjesemester. Vi ska nämligen hälsa på Roberts bror med familj som sedan några veckor blivit Larnacabor. Vi håller på att längta ihjäl oss. Självklart är föremålet för vår längtan Twinsens kusiner och gudföräldrar. Men också efter ett klimat som just nu motsvarar Svensk sommar. Typ 20 grader. Sweet. Det ska bli skönt att tina upp vinterkroppen lite. Och slippa använda overall, underställ och tjocka vantar på kidsen. Vilken befrielse!
Det är bara en grej som jag inte ser fram emot så värst mycket. Flygresan. Min man som är en riktig fena på att hitta prisvärda flygbiljetter har nämligen lyckats igen. Hitta billiga biljetter alltså. Nackdelen med billiga flygbiljetter är att man får resa på obekväma tider... Vi kommer att flyga mellan 21-03 på vägen dit och från 04.15-09.30 på vägen hem. Men då hela Fam Vilahamn numera är ganska vana resenärer och dessutom vana att vara uppe nattetid så kommer det att gå med bravur även denna gång. Lite grus i ögat har ju ingen dött av.

fredag 27 januari 2012

Nappar är som knark

Före = GLAD & CHARMIG & ALLDELES UNDERBAR 

Efter = SUR & ARG & SKRIKIG & JOBBIG
Alltså, det här med nappar. Våra twins är SJUKT beroende av sina nappar. Napp-junkies. De får riktig abstinens och blir helt skogstokiga om de inte har minst en napp i truten och en i handen. Är det normalt? Efter Thailand har vi gjort ett (halvhjärtat) försök att reducera nappanvändandet till endast sovtid och som tröst. Det har gått sådär. Eller i ärlighetens namn har det gått käpprätt år skogen. Utan napp så låter våra barn såhär: BUHÄÄÄÄ AAAAAAAH BUHUHUHUUUUUU! IIIIIIIIIIIIIIIIIIII!!!! EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEH! AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHH!! Och så vidare. Och jag lovar er att efter 5 timmar av detta skrik X 2 så blir man knäpp. Helknäpp. Jag pallar inte, kapitulerar, förlorar och ger de små skrikaporna sina älskade nappar. Super inkonsekvent. Detta har resulterat i att twinsen lärt sig att de bara behöver skrika EXTRA högt, då får de sina nappar snabbare än snabbast. Effektivt. De är inte alls dumma, våra twins.
Jag är kanske psykiskt svag och en dålig förälder men jag orkar faktiskt inte ta den här fighten. Så det så.
Så vår nya plan är att de får ha nappen. De ska få ha nappen tills deras tonåriga vänner garvar åt dem. Då får de skylla sig själv. Ha en trevlig fredag hörrni! Nu ska jag plugga och bli smartare än smartast.

torsdag 26 januari 2012

Förvånad och ledsen.


Jag borde kanske förstå att detta skulle hända förr eller senare. Jag har förstått att mamma-bloggar lätt kan bli föremål för elaka, hätska och obehagliga kommentarer. Hitills har jag varit väldigt förskonad- bara fått ett fåtal småsura eller irriterade kommentarer.
Nu har jag i alla fall tydligen lyckats reta upp ett gäng bloggläsare. Med ett inlägg från i augusti. På grund av flera riktigt obehagliga kommentarer har jag tyvärr tvingats ta bort inlägget. Jag ska nämligen både polisanmälas och SKÄMMAS och helst gå och DÖ pga av detta enorma klavertramp. Det allra värsta är att det står hemska saker om Kaspian.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. För min egen skull vill jag bara skratta åt detta spektakel. Men att Kaspian råkat illa ut får mig att vilja gråta.
Kort beskrivet så handlade inlägget om en dag då jag lät mina barn vara ”nakenfis”. De var lite röda i stjärten och jag ville att de skulle lufta. Det var sommar och sol och frid och fröjd. En härlig dag då de sprang omkring och hade det bra. Då man har två ettåringar utan blöja hemma så kan ni alla gissa vad som händer. Ja, det kan hamna bajskorvar på golvet. BAJS! Flera stycken. Och osmaklig, naiv och gränslös som jag är så delar jag naturligtvis med mig med detta. En bajsbild på bloggen. Jag borde skjutas. Dessutom så var det en bild på Kaspian iklädd endast T-shirt. Om man tittar NOGA så ser man en liten pillesnopp som tittar fram under T-shirtkanten. Detta hade jag inte ens noterat. Jag är personligen i allra högsta grad emot att lägga ut nakenbilder på mina barn. Jag vill skydda dem från perversa äckel. Jag gjorde ett misstag och tittade inte tillräckligt noga på just denna bild. Det var fel, dumt och klantigt av mig. Mitt syfte med min blogg är absolut inte att kränka mina barn. Jag älskar dem mer än livet självt och vad ord kan beskriva.
Visst, jag har en offentlig blogg. Jag borde tänka mig för innan jag publicerar inlägg. Jag får tåla människors åsikter. Samtidigt är detta min blogg. MIN. Det handlar om MITT liv och VÅRA barn. Jag skriver inte på något forum eller någon organisation. Jag tjänar inga pengar på min blogg. Jag har en blogg för min egen skull. Samt för att mina nära och kära ska få en inblick i vår vardag trots att de bor långt bort. Jag har aldrig bett någon att läsa min blogg.
Ibland glömmer jag att min blogg är ganska stor. Jag har haft en mysig känsla- haft roliga och trevliga läsare och därför känt mig trygg i att vara personlig och ”bjuda på mig själv”. Jag har också ofta fått beröm för just detta. Att min blogg ”inte är som alla andra mammabloggar där allt är perfekt, städat och bajsfritt”. Mitt liv är perfekt. Men trots att det är perfekt så innehåller det konflikter, tårar, spyor, bajs och problem.  Om jag inte skulle få skämta om mitt lyckliga men ack så icke-glaumorösa liv som mamma så vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Sen så passar inte min humor alla- självklart.
Om jag inte ska kunna vara mig själv och beskriva livet som det är kan jag lika gärna strunta i att skriva. Även om jag gör mig rolig på mina barn och min mans ”bekostnad” så menar jag självklart aldrig någon illa. De är ju de viktigaste jag har i livet.
Visst, jag förstår att man kan tycka att bajs är äckligt. Det är äckligt. Att vara mamma till tvillingar är äckligt mellan varven. Det är kiss, spyor, bajs och smuts i överflöd. Mitt sätt att hantera allt ”jobbigt”, ”tråkigt” och ”äckligt” är att skoja om det. Sätta det i ett större sammanhang. Inte ta livet på för stort allvar. För mig är en liten bajskorv på ett foto inget stort problem. Jag tyckte inte att jag gjorde en kränkande handling.
Sen förstår jag att jag är naiv. Jag ser bilden på halvnakne Kaspian och tycker bara att den är fin. MIN fina, fina kille. Jag missar att han råkar vara naken offentligt, jag tänker inte på det. Detta är bara ett inlägg som alla andra. Jag kommer inte att göra detta misstag igen. Jag har lärt mig min läxa.
Till er som jag lyckats reta upp vill jag bara säga.  Ni får absolut ha åsikter om mig och min blogg. Men om ni vill framföra kritik så gör det på ett bättre sätt. Skriv inte elaka kommentarer . Och skriv ABSOLUT INTE elakheter om mina barn!
Idag är första gången som jag inte tycker att det är härligt och KUL att ha en blogg. Bara jobbigt och ledsamt.

Lyxlivet har börjat!!

Hej svej!
Idag har jag spenderat dagen i hemmets lugna vrå, framför datorn med diverse skolprojekt. Jag har även hunnit med en skön men svettig 30 min löprunda innan jag åt lunch i lugn och ro. Sedan har jag och twinsen (då de hade hämtats från förskolan) varit ute och härjat i det underbara vintervädret och avslutat med en Skype-middag med min kära mor, far och lillasyster. Vi Skypar och äter samtidigt och Sim Salabim så tror man att man äter middag tillsammans. Trots 110 mils avstånd. Dagens heta tips!
Det är helt underbart att vara hemma hos våra barn igen. Trots att jag bara varit ifrån dem i 4 ynka dagar känns det som att de växt i turbofart. Mina förskolebarn. De kändes så overkligt stora då de vinkade hejdå i sina stora overaller i morse.
Jag måste erkänna att jag älskar vårt nya liv. Att ha twinsen på förskola är positivt på alla tänkbara sätt. Jag ska berätta varför:
1. De har så kul och trivs på förskolan. Idag då Robert hämtade dem så satt de snällt kvar på sina små ministolar och åt upp sitt mellis innan de följde sin pappa hem.
2. En stor klump av stress har lämnat min mage. Nu har jag faktiskt tid för att få livet att gå ihop.
3. Jag blir en bättre mamma. Att få en stunds paus från det hektiska tvillingmammelivet ger mig mer energi och ork. Jag tycker att tiden tillsammans med barnen blir mycket roligare och blir mer närvarande i nuet. Inget slösurfande på iPhonen eller tvättvikande samtidigt...

Jag visar några bilder från de senaste dagarna. Jag har ju som ni vet levt "singelliv" i Umeå där jag enbart ägnat mig åt icke-moderliga samt egoistiska aktiviteter som att utveckla mig själv, koncentrera mig på att utvecklas karriärsmässigt, dricka vin, äta lyxigt och gott samt träffa mina barndomsvänner.
Jag ser störd ut men det beror inte på den mörka chokladtryffeln med saltkola och blåbär. Den smakade nämligen så gott så att smaklökarna dansade likt Beyonce. 

Jag har inte bara varit på universitetet och lärt mig nyttigheter.
Jag har även fått lära mig att blanda syndiga men ack så trevliga cocktails.. Så KUL! 

Shake it baby!!

Härligt middagssällskap av lilla Svea och Hannah!

Min fina vän Lisa

Vinter
Bild från systers restaurang Socialize. Jag har ätit som en prinsessa i dagarna två. Igår åt jag t.ex. en Smörstekt Röding från Malgomaj som serverades med en kålrotsterinn med kålrotskräm, brynt smör och kumminost från Högland. Ett glas vitt till det och jag var HAPPY. Det kan inte bli mycket bättre!
Allt är självklart närproducerat och ekologist. Och GOTT!! Om ni bor i Umeå gör ni ett STORT misstag om ni missar denna upplevelse. 



onsdag 25 januari 2012

Hemåt!

Är snart på väg hem efter långa, roliga, inspirerande, lärorika och fartfyllda dagar i Umeå. Snart flyger jag hem till min älskade familj. Åh vad jag längtar!!! Men först, gomiddag på Socialize (igen!) med Hannah och Lisa.

tisdag 24 januari 2012

Bästa stället!

Ikväll äter jag och hänger på lillasysters restaurang. Socialize! Umeås bästa, fräschaste och trevligaste restaurang. Jag är mätt men ska trycka i mig en dessert också. Måste passa på då man är här! Socialize är en upplevelse som inte bör missas om ni är i Umeå. Hett TIPS!

måndag 23 januari 2012

Puh! Lättnadens suck.

Härlig känsla. En heldag med examinationer avklarad. Jag klarade det. Jag är är så imponerad av mig själv. Dagens andra bedrift står twinsen för. En heldag på förskolan. Robert ringde i morse efter avlämning och lät skakis och blödig på rösten. Han tyckte att det kändes superjobbigt att lämna dem. Men tack och lov har de klarat dagen med bravur. Mina supertwins. En stor positiv faktor med att ha tvillingar är att de alltid har VARANDRA. Även om inte jag eller Robert är där så behöver de inte känna sig helt övergivna. Nu är jag på väg till bästa Hannah för middag och mysigt häng.

söndag 22 januari 2012

På väg! Umeå!!!

Är på väg till Umeå. Jag skall examineras, opponera och redovisa det jag arbetat med ett par veckor. Det känns nervöst men kul. Jag älskar att lära mig saker och att utvecklas. Men jag gläds mest åt att jag ska få träffa min älskade syster samt mina fiiina vänner Hannah och Lisa. En annan sak som inte är så tokigt är att jag kommer att få sova hela nätter. En magisk känsla. Ni ska veta att jag är i extremt stort behov av sömn just nu. Vi har inte haft det toklätt nattetid den senaste tiden. Snark. ZZZZ.
Men jag saknar redan twinsen löjligt mycket. Mina tankar kommer vara hos Kaspian och Alvina och handla om hur de har det på dagis... Hugaligen.

lördag 21 januari 2012

Göttigt!

Ligger i soffan med ett glas vitt medan Robert slavar i köket. Twinsen sussar sött. Det är ju såhär livet ska vara!  Åh GUD jag är så värd detta.

Skitless

Sitter på KTB och försöker få något gjort med mitt skolarbete. Svårt. Jag är trött på att ha sådan hög arbetsmoral på lördagar. På lördagar ska man ju ha kul, va ledig och lat.
Men Robert har lovat en smaskig tre-rätters middag ikväll. Så jag har iallafall en bra morot för att bli klar med dessa artiklar.

Förtydligande...

Hej! Bara för att undvika ev missförstånd. Då jag skriver att jag hoppas att jag kan återuppta ett bättre socialt liv då barnen är på förskolan så menar jag givetvis inte att jag ska sitta på röven, träffa mina vänner och fika hela dagarna. Jag skulle aldrig låta mina barn vara på dagis för att själv vara "ledig". Det jag menar med "att få loss tid" är att då jag har möjlighet att plugga på dagarna så behöver jag inte ägna alla kvällar och helger med detta. Jag kommer att ha mer tid på kvällar och helger till att göra sådant som jag inte hinner med just nu- t.ex. att träffa vänner och att träna. Capish?

fredag 20 januari 2012

Tröttmössa med scones i magen

Åh vad jag önskar att jag kunde säga: ÅÅÅh så sköööönt med helg!! För mig innebär helg = plugg. Men det är nu sista helgen som jag måste spendera på biblioteket borta från min familj. På måndag börjat barnen dagis på riktigt. Vi kan lämna dem och faktiskt göra annat på dagarna. Det känns helt stört. verkligen. Idag var således sista inskolningsdagen och den gick bra. De var lite mer reserverade då vi anlände, de var mycket väl medvetna om att jag skulle gå därifrån och ville helst vara i min närhet. Och då vi kom hem igen efter inskolningen grät Alvina hysteriskt och klängde sig fast runt min hals i en timme. Så vi satt så, som ihopklistrade, på golvet i en timme. Kaspian verkar ta det hela mkt bättre för han är lika nöjd som vanligt. Efter en timma så slutade Alvina vråla men hon har varit VÄLDIGT mammig hela dagen. Inte fått mkt gjort här inte. Jag undrar hur hon kommer att bete sig efter måndag då hon skall vara på förskolan mellan 7.30-14.30... OMG. Men det är inte min huvudvärk (kan jag försöka inbilla mig) då jag på måndag befinner mig på universitetet i Umeå. Det är alltså Robert som kommer få ta den smällen. Stackars Alvina. Jag hoppas av hela mitt hjärta att hon inte kommer att vara rädd, ledsen och känna sig ensam. Jag får en klump i hjärtat då jag tänker på det.
Jag har spenderat kvällen i min ensamhet. Robert hänger med sina vänner och spelar poker. Jag känner mig inte ensam, jag tycker att det är genuint skitviktigt att man tar vara på sina vänner också. Det är sannerligen inte lätt med två små barn. Jag ska också ta tag i mitt sociala liv nu när vi får loss lite mer tid från barnen.
Vill ni veta vad jag gjort ikväll då? Inget intressant tyvärr. Jag har bakat och ätit scones till middag och pluggat. Då Robert är borta äter jag aldrig lagad mat på kvällen utan passar på att äta sådant som Robert inte tycker är mat. Typ fil, scones och popcorn och sånt. Det är väl mat! Scones med ett berg av Philadelfiaost, marmelad och ost på mättar gott i magen. Mums. Nu ska jag sova. Är så trött att jag nästan somnar på tangentbordet.
Mätt!

Dubbelt engagemang men bara hälften så stor utdelning...

Häromkvällen så tog Robert med med sig Alvina för att handla på COOP. Jag fick alltså egentid och kvalitétstid med Kaspian. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Då man bara har ett barn så sänker sig lugnet i vårt hem. Att bara ha ansvar över ett barn är ljusår ifrån så ansträngande som att ta hand om två. Vad är det värsta som kan hända liksom? Att han/hon skriker. Men att bara ha ett barn att trösta är ju busenkelt. Nej, nu ska jag inte tjata om detta ämne mer- jag vill inte verka arrogant eller högfärdig. Men faktum kvarstår- varje gång vi delar på oss och tar ett barn var så blir jag chockad över hur simpelt, trevligt, gemytligt och framför allt hur lugnt det är! Jag verkligen njuter över att kunna ge mitt maximala engagemang och kärlek. Inte att alltid behöva dela på sig. Som tvillingförälder känner jag ofta att jag aldrig räcker till och att jag aldrig gör något tillräckligt bra. Trots att jag kämpar med 200 % känns det som att jag bara lyckas ge mina barn 50 % av det jag skulle vilja...
Jag och Kaspian hade så mysigt så. Vi gosade och läste böcker och "pratade". Ibland blir jag nojjig över att jag tycker att Kaspian är lite slow med vissa saker. Till exempel att han pratar ytterst sällan. Han kan säga OJ, Usch, mamma, pappa och låta som en bil. Men då vi satt och läste gick ett ljus upp för mig. Jag läser ju alltid för dem båda samtidigt och båda två pekar på olika saker i böckerna och jag försöker hänga med.
Så här: Åh en Kossa! MUUUUU, säger kossan. Och där är en SOL som lyser. Och där är TRAKTORN, brumbrumbrum... osv. Men om Alvina pekar på en hund och jag säger VOV VOV samtidigt som Kaspian pekar på en blomma - hur ska de kunna förstå vad jag menar? Kaspian kanske tror att det är blomman som säger VOV VOV? Det blir ju jättesvårt och komplicerat allting.
Jag upplevde i allafall att Kaspian förstod bättre och hade ett större intresse då vi läste bara jag och han.
I går gjorde jag ett försök att lära twinsen att måla med kritor. Sådant är ju jättekul enligt mig.
Vi har fått finurliga kritor av Josefine som ska vara lättare för små barn att hålla i.
Twinsen tyckte att det var kul och spännande i säkert 10 sekunder. 

Men sen var det mest spännande att äta på kritorna. Och slänga papper på golvet. Suck, här försöker man vara en pedagogisk mamma. Jag tror kritorna får vänta några månader till. 

torsdag 19 januari 2012

Utmanad... Och jag är ju inte den som är den!


Hej! Jag fick en utmaning från en av mina Bloggläsare Louise (minbebis.com/blogg/tvillingmorsan). Kul tycker jag och är inte sen på att haka på...
1. Vad gjorde du för 10år sedan?
Ja vad fasen gjorde jag då? Kommer knappt ihåg. Det känns inte som 10 år sedan utan 100 år sedan typ. Hmm. Jag var 18 år då. Så jag antar att undersökte vad mitt nya, vuxna liv innebar och söp skallen av mig och levde allmänt grisigt. Nä, inte så illa. Jag har alltid varit lite präktig och trist. Jag gick sista året på gymnasiet. Det var ett väldigt tufft år.
2. Vad gjorde du för 1år sedan?
Då var jag hemma med twinsen som var uttepluttesmå och ynkliga. Jag hade precis börjat hänga en hel del  med min mammagrupp efter några ganska ensamma månader så jag var lycklig över att få vara lite social igen. Jag slutade också att amma vilket jag tyckte var skööönt!
3. Fem snacks som du gillar?
Nötter i alla former (men mest valnötter, cashewnötter och rostade mandlar), choklad såklart (70 % och den är godast om den bara smakar choklad, inga konstigheter med hallon, apelsin, chili, salt och sådant tjafs), frukt och bär i stora lass (eller räknas det som snacks?- är det präktigt?), glass (chokladglass!!! med chokladsås på. Och ingen billig skitglass, då hoppar jag hellre över), popcorn poppade i gryta med mycket smör. 
4. Fem sånger som du kan hela texten till?
Oj. Det är många. Måste jag säga sånger? Nä jag säger artister i stället! Jag kan typ alla sånger av Hello Saferide, Markus Krunegård, The Strokes, Timo Räisänen och en hel massa barnsånger. Fast jag är väldigt dålig på all musik som är släppt efter 2010, efter twinsen så hinner jag inte lyssna på musik längre. Bara barnsånger. 
5. Fem saker som du skulle göra om du var mångmiljonär?
Ok, nu låtsas vi att det inte finns några krig, svältande barn, orättvisor och hemskheter på vår jord. Fokus ego it is: Aldrig mer arbeta heltid utan bara 50-75 % så att jag kan umgås med mina twins. Resa galet ofta! Shoppa osunt mycket kläder, skor och skönhetsprodukter. Köpa ett jet-plan så att vi kunde åka och besöka nära och kära som vi saknar när andan föll på. Och...hm...bygga ett hemmagym så att jag kunde träna oftare och bli ännu starkare och snyggare =)
6. Fem dåliga vanor?
Jag önskar att jag kunde softa med gott samvete lite oftare. Jag önskar att jag inte var beroende av öronproppar för att kunna sova. Jag dricker för mycket kaffe. Jag dricker också för mycket saft och läsk som är sötad med articifiell skit. Tuggummi är också en stor last- tuggumibollar, hubba bubba och V6 barntuggummi. Och choklad (fast jag tycker att det är en trevlig vana då det är så sjukt gott). 
7. Fem saker som du gillar att göra?
Pussa på mina barn och min man. Resa. Träna. Laga och äta mat. Dricka vin/fika med vänner. 
8. Fem saker du aldrig skulle klä dig i eller köpa?


Galonbyxor. Päls. Stringbikini. Manchesterbyxor. Magkort tröja.
9. Fem favoritleksaker?
Leksaker, menas barnleksaker eller vuxenleksaker (inte sexleksaker tänker jag på då..)? Jag väljer att skriva om vuxen"leksaker".
Mina joggingskor, jag hade döden dött om jag inte fick rensa skallen med en löprunda efter en heldag med twinsen. iPhonen (har klarade man sig innan denna fabulösa telefon fanns?), datorn (annars kan jag ju inte blogga), köksredskap (jag gillar att laga mat) och min snowboard (även om jag har chansen att åka allt för sällan!!)
10. Tio personer jag vill se göra denna utmaning?
Vet ej! 

Barn och man säljes billigt! Passa pååå!

Idag har det varit vårväder här i Gbg. Skönt och välbehövligt. Min överhettade hjärna och slitna kropp behövde en rejäl dos frisk "vårluft" för att vakna till liv idag. Fy f-n vad vissa nätter med tvillingar kan vara påfrestande. I natt frågade jag mig själv frågan om varför vi skaffade oss barn överhuvudtaget. Var det verkligen så igenomtänkt?? Det är verkligen inte alltid kul eller en dans på rosor att vara tvillingförälder. Den vidriga skitnatten efterföljdes av en skitmorgon då jag och Robert bråkade om bagateller vid frukostbordet. Jag grät tillslut. Konflikter om småsaker är tyvärr en vanlig konsekvens av sömnbrist. Och tårar. Om man hunnit gråta redan innan kl 7.30 så tycker inte jag att det verkar barka av åt att bli en drömdag direkt. Men, det är bara att svepa kaffet, torka tårarna, ta ett djuuupt andetag och försöka ta sig an dagen ändå. Trots att man helst skulle vilja gömma sig under täcket eller sälja barn + man billigt på Blocket. Vilken rubrik.. REA: prima morgonsur man med tvättbrädemage plus två snoriga barn säljes till paketpris. Ta tre betala för två. Haklappar och antibakteriell gel ingår. Först till kvarn gäller!
Men det gjorde jag inte, trots att jag var bra jäkla sugen.
Istället packade jag ner skitungarna i vagnen och traskade till dagis. Första dagen då de skulle klara sig helt själv i hela två timmar. Samt äta lunch. Stort, deras första "utelunch" på egna ben. Jag var lite nervös faktiskt. Inte för att lämna på dagis egentligen. Förlåt FÖRSKOLA är ordet jag försöker omprogrammera min hjärna att använda. Jag gillar FÖRSKOLAN jättemycket och tycker att pedogogerna är super. Vardagshjältar. Jag har inga problem med att lämna och jag känner mig trygg. MEN, ändå så är jag nervös och orolig. Jag antar att det handlar om att mina små twins helt plötsligt skall klara sig "självständigt" och jag kan ibland ifrågasätta mig själv om de är redo. Ja,ja. Nogsvamlat om det.
Jag stannade i 30 min innan jag lämnade förskolan. Det gick lättare än jag trodde. Alvina grät lite men redan då jag kommit utanför dörren så såg jag henne springa iväg och leka. Kaspian brydde sig knappt om att jag gick. Jag tillbringade två timmar på biblioteket som ligger 1 min promenad från förskolan och hann plugga en hel del till min stora glädje. Sedan återvände jag till förskolan med stor nyfikenhet (hade ywinsen rivit stället måntro?). Men vet ni vad, det hade gått jättebra. Yes. Mina twins är tydligen trygga, sociala och välartade. Jaså?! Sa jag och lät chockad (i mina ögon är de ju just idag skitungar). Resterande dagen har de dock varit som två små plåster som inte släppt mig för en sekund. Skrik- och gapsjukan verkar de också fått en släng av. Jag hoppas att det går över tills i morgon- för då ska de agera välartat på förskolan igen.
Efter dagisdagen har min dotter sett ut såhär. Plus tillhörande vrål. 

I allafall de microsekunder hon inte fått bli buren alternativt sitta  i sin mammas knä.

Hon sitter naturligtvis i mitt knä just nu och är förbannad över att hon inte får hjälpa till att skriva.
Stackars min älskade gnällspik. 

Äntligen dagis!!!

Idag är det jag och twinsen som spatserar ner till förskolan igen! Weeee! Inte en dag för sent. Man blir kockobäng av att stanna inomhus för länge. Idag skall jag dessutom lämna dem en helt ensamma stund (ja inte helt övergivna, pedagogerna och de övriga kidsen är där). Jag håller tummarna för att det ska gå bra.
Snacka om orelevant bild! Men jag saknar sommaren så inihelskotta nu!
Jag vill därför ge er alla lite sommarkänsla denna  januaridag!
Ge oss sol och bruna ben pronto!!


onsdag 18 januari 2012

Näringspåfyllning!

Vår lilla livsnjutare som trivs med att vara nakenfis! Kaspian är nästan alltid glad och nöjd med livet!
Nu går det bättre med skedtekniken! Hallon är mest poppis och tar slut snabbt.

Efter ett par dagar med dåligt näringsintag (Piggelin uppfyller inte kraven på tallriksmodellen tyvärr) fyller vi på med fruktsallad. Gott tycker twinsen. Och mamman.

tisdag 17 januari 2012

Tack gode Gud för...

...en massa saker! Men igår, då jag var ensam med twinsen och växlade mellan att ligga dubbelvikt, kräkandes framför toaletten och torka spya från Alvina var jag mest tacksam över Teletubbies. Teletubbies kan rädda många situationer. Sjukdom, akut mammatrötthet, akut behov av att städa i kaoset i köket ifred, kolla FB. Med mera. I går hade jag sååå dåligt samvete över Kaspian. Han var ju helt frisk men fick varken gå till förskolan, gå ut och leka eller göra något kul på hela dagen. Han fick titta på TV. Teletubbies och Mickes klubbhus. Och han var såå nöjd och lycklig med det. Tack vare TV:en kunde jag fokusera på Alvina och mig själv. Tacksam.
Genialiskt!! 

Teletubbies är twinsen favoriter, alla kategorier!

Även idag är vi ganska matta, trötta och slöa. Men vi mår ok! Underbart! Vi har precis ätit pannkakor med glass till lunch. Alvina vill dock fortfarande inte äta, men Piggelin går ner.. 

Robert mår också dåligt (men är också på bättringsvägen tack och lov) så vi är hemma hela familjen, myser och kurerar oss. Ganska  mysigt, faktiskt. 

måndag 16 januari 2012

Next man down!

Robert. Såklart. Ingen skräll direkt. Ge oss styrka att klara natten. Nu går jag iaf och lägger mig!

Värsta dagen på länge..

Nulägesrapport. Kaspian är frisk. Men båda brudarna Vilahamn har spenderat dagen med att spy upp sina egna tarmar. Typ. Jag hatar att spy. Det är nog det värsta som finns. Nä, att ta hand om en magsjuk dotter då man själv är sjuk är värre. Och att se sin dotter så rädd, chockad och ledsen såklart. Är glad att Robert kunde komma hem ett par timmar. Det är liksom lite trixigt att torka spya, trösta, undvika att spy själv samt hålla undan Kaspian från allt klet samtidigt. Men nu är jag i allafall en erfarenhet rikare. Vi överlevde. Nu sover Alvina, jag mår lite bättre och ska se om jag kan få i mig en sked yougurt.

söndag 15 januari 2012

Förgiftad son..

Hej halloj!! Jag sitter som ett lik på bussen på väg till skolan för att skriva klart ett skolarbete. Jag känner mig lika taggad och fräsch som en fjortis som spenderat en vecka med att supa skallen av sig på Roskildefestivalen. Men jag har mig själv att skylla. Och nej, jag har inte supit skallen av mig (förutom ett glas vitt igår till vår pizzamiddag). Däremot har jag haft en förpackning Bafusin i min sängbordslåda. Bafusin är en halstablett som verkar smärtlindrande och antibakteriellt och jag käkade dem för en tid sedan då jag var krasslig. Och sen har burken fått ligga kvar i sängbordslådan. Vår nyfikna och företagssamma lilla Kaspian har naturligtvis lyckats hitta denna förpackning och gladeligen raskt stoppat i sig hela innehållet. Han gillar ju att äta vår son. När vi hade upptäckt detta så ringde vi sjukvårdsupplysningen (denna fantastiska service för alla hispiga småbarnsföräldrar samt hypokondriker..) och de informerade oss att det inte var någon fara men att han troligtvis skulle få lite magbesvär. Jag ger sjukvårdsupplysningen 10 poäng av 10 möjliga för de hade helt rätt. Om magproblemen alltså. Jag kan lugnt konstatera att denna natt inte gått i sömnens och återhämtningens tecken. Nej, nej. Det har bytts sängkläder, blöjor, pyjamas och torkats spya. Hela natten. Stackars vår lilla prinskorv. Och Alvina tyckte att spektaklet var superspännande och var vaken och glad över att ha sina föräldrar i sovrummet nattetid. Kalas, tyckte hon.
Och sen vaknade båda kidsen kl 6.30 och då var det bara att dra upp den toktrötta tvåbarnsmorsekroppen ur sängen. Rise and shine. Nu har jag tokladdat med både Latte och Cola och hoppas att jag ska kunna få ut något produktivt ur in stackars hjärna som känns lika alert som ett överkört popcorn.
Det är tur att man lär sig av sina misstag.
Note to self: ha aldrig något icke-barnvänligt i sängbordslådan.

lördag 14 januari 2012

Stafett...

Hej! Hoppas ni har en ledig, skön och njutningsfylld lördag. Själv är jag på väg till biblioteket för att sätta tänderna i mitt stackars pluggberg som bara växer. Just nu känns livet som en stafett. För att vi ska få ihop vardagen så tvingas jag och Robert att köra twins-stafett. Då han jobbar och spelar fotboll har jag ansvaret. Och då han är ledig lämnar jag över stafettpinnen till honom och förlorar mig in i mina böcker och artiklar. Det känns lite trist då jag knappt sett Robert denna vecka(förutom igår kväll då vi hade en väldans mysig kväll tillsammans). Och då han för ovanlighetens skull har en helt ledig helg så är jag sysselsatt upp över öronen. Men samtidigt vet jag att det bara handlar om en kort period. Snart börjar twinsen förskola och det kommer att leda till att vi faktiskt kommer att ha ledig tid tillsammans. Som en riktig familj! Jag längtar!!

fredag 13 januari 2012

Icke-glamour ersättning??

Hej!! Redan fredag! Fredagen den 13:e dessutom. Jag hoppas att ni inte blivit utsatta för någon olycka eller otur. Idag var sista inskolningsdagen den här veckan. En vecka avklarad, en vecka kvarstår. Hitills har allt gått friktionsfritt och lätt. Eller. De två sista dagarna har Kaspian knappt sett röken av förskolan, sina kompisar eller lärare. Jag och lille herr K har nämligen spenderat i princip all tid inne på avdelningens skötrum. Han verkar ha fått bajssjukan, för jag har aldrig sett maken till effektivitet gällande att förbruka up-and-go-blöjor. Det liksom bara rinner därbak. Inga fler detaljer nu, promise. Han är inte sjuk eller så. Han äter, skrattar och sover precis som vanligt. Konstigt. Dessutom är det ju en procedur att byta blöja på förskolan, det ska tvättas både här och där, det ska spritas och blöjor skall täckas i plastpåsar. Hygieniskt ska det vara. Så, det har vi gjort i två dagar. Torkat, torkat, spritat, knytit plastpåse. Det känns allvarligt som att bajslukten har satt sig i skinnet på mig permanent. Samtidigt går jag och dagdrömmer om nya stövletter från Top Shop, en vårjacka från Donna Karan och smycken från Dyrberg och Kern. Men sen kommer verkligheten ikapp mig och jag minns att min huvudsakliga inkomst i över ett år har kommit från Försäkringskassan. Samt att jag snart måste köpa regnställ och stövlar till twinsen. Och att vi måste betala bilförsäkringen för ett halvår framåt. Puh. Så mina dagdrömmar får bestå som härliga hallucinationer och jag fortsätter torka bajs. Dert är "mammaledigheten" på en pinne det. Sedan kom jag på att brottsoffer kan få ersättning för "sveda och värk". Finns det ingen ersättning för att kompensera för total avsaknad av glamour i livet? Jag anser att om man har bytt över 25 bajsblöjor på en dag så borde man få någon form av kompensation och uppmuntran. Till exempel ett par stövletter från Top Shop. Eller åtminstonde en pastellig, härlig, vårig blus från HM. Eller kanske bara ett litet läppglans i någon piffig nyans? Jag har inte så stora krav här i livet. Fast snart kommer Robert hem. Han har lovat att köpa med sig både något mustigt rödvin samt indisk take-away. Det känns iaf lite glamouröst i sammanhanget. Trots att maten serveras ur en folieförpackning..
Twinsen in action på dagis idag.. Spännande stenar, kottar, snäckor och annat..

De har sina små egna hyllor och fack med foto på. Gulligt. Alvina har skaffat en dagis-kärlek idag också. Hjalmar heter han. Eftersom Alvina är ensam tjej än så länge kommer killarna inte få det lätt. Mitt lilla charmtroll..

Min stora tjej

Jag hann leka 5 min innan det var dags för ny blöja. Igen. 

Lycka är att ha en egen stol. 
Såpbubbel-disco har vi också haft idag. Det var poppis!

torsdag 12 januari 2012

Träning..

Vi tränar hårt för att få ett bättre bordsskick och att lära oss äta med sked... Det brukar fungera jättebra i ungefär 1 minut.

Sedan kommer vi (mest Kaspian) på att det går fortare att äta om man häller maten rakt ner i munnen... Och Alvina vill ju allt som oftast inte äta alls så hon lägger tallriksinnehållet på bordet/golvet i stället...

Skedarna är oftast placerade på golvet.
Nu är det dags för dagis igen. På återseende.

onsdag 11 januari 2012

För lite grönsaker??

Även om jag själv tycker att jag är ganska duktig på att servera våra kids grönsaker och frukt till alla mål så verkar det som att twinsen vill ha MER grönsaker. Deras favoritsyssla just nu är nämligen att stå och tugga i sig diverse grönt från vår trädgård. Mums, mums säger de likt två små kossor på grönbete. Sedan tar de en tugga till av busken. Beror detta beteende på mitt eget, ganska omfattande, grönsaksätande i tid och otid?? Är det genetiskt? (Jag äter dock aldrig buske eller några andra föremål i trädgården. Faktiskt.).
Alvina in action. En stor tugga buske tack. Tänk om hon var lika hungrig vid middagen/lunchen...

Ja men det är JÄTTEGOTT med buske brorsan!!

Onsdag = lillördag!!

Idag är det Lill-Lördag i familjen Vilahamn. Onsdagar innebär att Robert är ledig. "Ledig" i den mån att han är pappaledig. Han ringde precis och var lite svettig och trött. Det var tydligen akut översvämning av bajsblöjor, stressig inskolning + BVC-besök och vilda barn därhemma. NÄHÄÄÄ? Sa jag och lät inte så förvånad. Men han är grym,  min man. Jag tycker att det känns bra att barnen bara kommer att gå på förskolan mån-tis och tors-fre (mellan 7.30 och 14.30). Så får Robert och barnen en mysdag (?) och ett avbrott mitt i veckan och jag får en heldag för mig själv. Alla nöjda, alla glada.
Nej, nu måste jag åtegå till mitt plugg då jag försöker att ta igen en veckas ofrivillig plugg-paus (helt omöjligt att hinna med allt på agendan just nu...) på en ynka dag.

tisdag 10 januari 2012

Inskolningsdans

Hej på er! Inskolningen går som en välsmord vals. Som en dans alltså. Det går så bra att jag nästan blir lite förbannad. Här har man offrat sin kropp, sin karriär och i princip all sin tid i över ett år. Och vad är tacken? Att de inte bryr sig ett dugg, nada, om sin lilla mamma då det finns spännande leksaker och kompisar i närheten. Nä, skämt och sido. Jag är extremt glad i mitt mammahjärta över att twinsen verkar trivas så bra på dagis. De skrattade och busade och var snälla med deras dagiskamrater. Pedogogerna verkar toppen.
Det var en kamp att hinna plocka av twinsen ytterkläderna eftersom de hade så bråttom in för att leka. 60 minuter passerade i rekordfart och sedan var det sura miner då vi åter skulle ta på oss ytterkläder och lämna förskolan. Efter inskolningen åkte jag och twinsen in till stan för att shoppa lite nödvändigheter samt luncha en hejdå-lunch med Annida. Hon åker ju till Rio i morgon. Blä.
på väg till förskolan. Vi har lite snö! Mysigt men störigt då det är ganska halkigt hela vår 30 min långa promenad.

Jag hade med mig mammabensin. Kaffe. Mitt livselixir.

Förväntansfulla

Jag har fyndat täckjackor och täckbyxor och annat smått och gott på Polarn och Pyret  idag. Jag är egentligen inget stort Pop-fan, men jag är helt klart fan av 50% REA!!

Fina Annida utanför La Paine  innan vi vinkar och kramas hejdå...
I övrigt är det lite kaosigt här hemma. Ganska trevligt kaos, men ändå. Robert har fullt upp med både nytt jobb och nytt fotbollslag. Jag har fullt upp med inskolning, dagisförberedelser, nya rutiner och allt vad det innebär. Och plugg såklart.