tisdag 1 november 2011

Sexuella trakasserier...


En baksida med härliga Thailand är att prostitutionen är ganska utbredd. Det är inget man hymlar om och den sker helt öppet. I vissa barer (oftast de med biljardbord) arbetar kvinnor (och män) i höga heels och tighta, korta klänningar och riktligt med glittrande lipgloss. I dessa barer ser man också en och annan äcklig, (ofta tunnhårig och med måttlig övervikt) västerländsk man som sitter och dricker öl och pratar. Jag förstår att sexturismen är utbredd- snacka om jackpot för dessa misslyckade vita (oftast) män som inte har tillräckligt med charm för att fånga en kvinna på hemmaplan. De åker hit och huxflux kan de väja och vraka bland vackra, glada(?), smärta kvinnor (och män), om de kan betala vill säga. Det är så vidrigt, sorgligt, fel och hemskt att jag får ont i magen då jag ser detta spektakel.  
Men det var inte det jag skulle skriva om egentligen (ni som följer bloggen vet att jag aldrig avhandlar större problemområden än våra familjerelaterade vardagsbekymmer- så vill ni ha mer djup än så får ni läsa en annan blogg).
Jag och min make är ju hurtiga varelser. Nästan varje dag så springer vi en runda på em då hettan lagt sig lite. Under löprundan så passerar vi en av ovan nämnda ”biljardbarer”- Double Lucky, heter den (suck..). Mina löprundor fortlöper alltid utan problem men min heta man har varje dag stött på hinder vid just denna bar. De protituerade kvinnorna har under dessa två veckor finslipat sina metoder för att försöka väcka min mans uppmärksamhet och allra helst fånga honom. I början av vistelsen nöjde de sig med tillrop likt ”Visit us tonight” och dyl. Men då dagarna fortlöpt här på Koh Chang har de utvecklat allt vassare metoder. Tillropen blev istället drag i hans kläder, sedan började de springa bredvid honom medan de kom med skamliga förslag. Denna vecka har de till och med tagit sig till regelrätta rump-greppningar. Igår kom Robert hem nästan tårögd. Då hade tydligen hororna jagat honom med mopeden.
Robert (med gråten i halsen): Alltså jag vet inte vad jag ska ta mig till längre. Det är ju synd om dem så jag vill egentligen inte vara otrevlig. Men det är inte kul faktiskt.. Jag vill ju bara springa ifred…
Inte alltid lätt att vara karl på semester..
I don´t blame them... Hade jag haft en moppe skulle jag också jaga honom och vråla  ut mina snuskiga fantasier...eller så inte.

Fina, fina, fiiiina Koh Chang

Jag och lillkorven badar och steker..

Här tillverkas det mango- och pinappleshakes för fulla muggar.  30 Baht kostar det (7,50 sek)
Vi dricker dessa dagligen- ibland flera stycken. Mumsfilibbba!!

Tvillingmorsan har blivit BRUN! Yes!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar