Hejdå Khao Lak

Vi lämnar Khao Lak efter 11 dagar. Jisses vad dagarna går fort- tiden bara rinner förbi. I början av semestern tyckte jag att tiden sniglade sig fram- men de senaste veckorna går i ultrarapid-fart tycker jag. Jag både ser fram emot att komma hem samtidigt som jag känner lite ångest över att komma tillbaka till det verkliga livet igen.. Att leva som vi gör nu- med lediga dagar samt väldigt tätt och intensivt familjeliv- är helt underbart enligt min mening. Vi lämnar nu i alla fall Khao Lak, en fantastisk ort som jag gärna återvänder till. Det känns genuint samtidigt som alla tänkbara bekvämligheter finns. Det är mysigt, vackert, pittoreskt men samtidigt välordnat. Stranden har inte samma vita ”paradisfärg” som på många andra ställen i Thailand men vattnet är klart, sanden är ren och finkornig. Inga solstolar. Inga stora, fula resorts. Lugn shoppinggata med gemytliga och trevliga försäljare. Palmerna vajar i strandbrynet och på kvällarna lyses allt upp av kulörta lampor och levande ljus. Maten är fantastisk som överallt i Thailand och priserna är väldigt rimliga och överkomliga. Vi har hittat ett flertal fantastiska restauranger där vi äter gott och rikligt hela familjen för 100-200 kronor-då äter vi förrätt, huvudrätt, efterrätt och dricker läsk, juice eller öl (Robert- jag avskyr öl) till maten. Jag har inget negativt att säga om Khao Lak. Det enda som är lite ocharmigt är att det fullkomligt kryllar av svenskar här. (Usch, nu låter det som att jag inte gillar svenskar och det stämmer inte. Det är bara det att det känns så konstigt att vara i en sådan annorlunda miljö och långt hemifrån och ändå höra svenska överallt. Och sedan tycker jag att svenskar på semester inte är samma sak som svenskar på hemmaplan. Svenskar på semester är en mycket speciell och intressant folkgrupp...).

Jag lovar att minst 50% av alla turister här kommer från Sverige och min gissning är att ca 90% kommer från Skandinavien. Om man vill umgås med andra svenskar så kan man äta på ”Viking” där man hittar både korv stroganoff, köttbullar med stuvade makaroner, falukorv med potatismos och alla andra möjliga svenska ”delikatesser”…(fast man får betala 3-5 ggr så mycket som för thaimaten). Vi garvade elakt åt denna restaurang då vi först kom hit- hahahahaha- VARFÖR ska man äta där för då det finns så mycket smarrig och prisvärd thaimat? Så hiiimla fjaaaantligt- sa vi. Nu efter 11 dagar har vi ätit där tre gånger..hmm..hur gick det till. Vi var tydligen lika svennebananfjantiga som många andra. Fast jag skyller på min man som upptäckte deras goda stenugnsbakade pizzor och på att twinsens favortitmat är makaroner och köttbullar fanns på menyn. Twinsen har aldrig tidigare vräkt i sig sin middag som de gjorde då de fick makaroner och köttbullar på detta ”Viking”- de såg ut som två små, vilda, hungriga vikingar faktiskt. Nu åker vi vidare till Krabi och Ao Nang och Railey beach. 

På väg på till den lokala marknaden..på ett flak..

En typisk Thaifamilj. Minst tre pers på en moppe. Ibland fler. Och ibland 2 pers plus en get eller kanske en kubikmeter stor packe med vattenmelon. Jag har hitills aldrig sett någon med hjälm...

Marknad

Här fyndade vi. En halv vattenmelon för 7 kr. Rimligt. 

Jag undrar jag vad den svenska hälsovårdsmyndigheten skulle säga om denna köttbutik? 35 grader varmt, ett lass flugor  och ingen kyldisk..

Och fisken hade inte heller någon vidare förvaring.. men det verkar funka ändå..

Här rusar jag fram- shoppingsugen som vanligt..

Kidsen sov och missade det mesta..

Det är märkligt vad man snabbt anammar en annorlunda mentalitet och  normer. Här finns inga barnstolar och inget säkerhetstänk. Ni får tycka att vi är oansvariga dumskallar som åker omkring på detta sätt. Visst känns detta märkligt, men samtidigt så får man inte vara för krånglig och noggrann om man vill ha en fungerande vardag här nere...